Några av er trodde sig se en välskött anläggning i måndagens inlägg, bättre skött än för några år sedan...
Men, helt klart är Norrvikens Trädgårdar i stooort behov av mer kärlek än vad pengarna räcker till... Dels för den dagliga skötseln men också till förnyelse och långsiktigt underhåll och bevarande...
Men.... nu var ju jag inte där för att kolla upp skötselschemat, jag gled bara runt och njöt av en mans vackraste drömmar... eller... vad som finns kvar av dem:-)
Om du vill se mer av Norrvikens Trädgårdar, kollar du också
måndagens inlägg. Den vackra Vattenträdgården finns också kvar.
En källa med en rad vattenfall i typisk renässansstil.
Mycket grönt i bakgrunden med eldfärgade lönnar och annat smått som hängde
över den mörka vattenspegeln.
Mycket elegant - precis som trädgårdsmästare Rudolf Abelin hade tänkt sig...
Däremot tror jag inte Rudolf hade tänkt att man skulle plantera blå/rosaträdgårdshortensia längs sidorna, eller den där bleka astilben som utfyllnad...
Urk, inte ett dugg snyggt att mesa till en annars så stilig tanke...
............................................................
Nytt hos Norrvikens Trädgårdar sen ett par år tillbaks är de blivande trädgårdsmästarnas visningsträdgårdar längs hela entrégången. Mycket roligt för såväl stora som små.
Dessa installationer gjorde den annars långa gången in mot huset till en rolig och levande del... Och så var ju visningsträdgårdarna så himla fina också!! Ett enormt fint arbete har lagts ned av studenterna, jag var impad!
Tyvärr hann jag inte fota alla småträdgårdarna...
Man kunde se flera starka influenser eller trender bland dessa visningsträdgårdar.
Dels var det mycket vilda inslag som t ex vilda blommor, gräs eller hur man (åter) använde sten eller andra material i trädgårdsuttrycket. Dels så var det mycket köksträdgårdar, och vackra grönsaker blandade med blommor. Den tredje starka trenden var den lilla platsen, dvs det lilla rummet i trädgården, nästan lite koloniträdgårdstänk i uttrycket.
.......................................................
Till sist grinden till Norrvikens Trädgårdar.
En mycket modern historia i rött. Den var fin, men jag hade ju hellre sett en tidstypisk hög, svart och mycket stram järngrind med förgyllda detaljer....
Men, det är jag det...
Jag tycker man ska värna ett historiskt uttryck, och göra eventuella tillägg i en anda
som underkastar sig detta uttryck....
Dvs gör gärna tillägg!
Men gör det i såfall i Rudolfs anda,
han var ju ändå visionären vars arv vi vill bevara här...