Jag har inte visat så mycket av min kompis Foffen men idag ska ni få se en bildsvit från mitten av juli i år. Självklart tycker jag att min ruffsiga ögonsten är sötast i universum... och klokast. Han förstår ALLT man säger, men väljer att göra som han själv tycker blir bäst... Åff kårrs:-)
Foffen är vår ständiga följeslagare i trädgården, han gräver inte alls (skönt!) utan sitter mest och väntar på att jag ska bli färdig med det jag håller på med. Samtidigt passar han på att vakta mot inkräktare, och han tar sitt jobb på största allvar... Ja, ni ser själva hur skräckinjagande hans 5,9 kilo ter sig...
Matte säger att jag ska få en liten potatis när hon är färdig.
Men när är hon färdig egentligen...?
Bäst och kolla om det finns några där...
Jo - där är dom - jag borde nog vänta på att matte säger varsågod...
Men..... suck... Näää, nu tar jag bara en av dom..!
|
Den är min nu! Get over it... |
* * * * *
Jag skulle inte vilja vara utan hund.
Man blir faktiskt en starkare liten männscha av hund, tror jag..:-)
Ta bara imorse.
Utan hund hade jag ju aldrig gått ut i snömodden och slirat runt, snorig och så, och då blir man liksom starkare!
Att ha hund innebär att man ofta trotsar naturens lagar när man egentligen bara vill sitta inne o kura - och det är säkert nåt jäääättebra med det.... Eller hur...?
(Säg bara ja....;-)
Ha en trevlig helg alla ni som kämpar på i mörkret, snålblåsten och modden! Mina hjältar!
* * * * *
PS Vår hund är en av de raser* som blir äldst och har den bästa veterinärstatistiken.
Dvs de är sällan sjuka och har inga "rasdefekter" alls, en sund gammal ras. Väldigt skönt för jag avskyr verkligen när djur blir sådär hängiga utan att kunna tala om hur de egentligen mår.
*Bichon Havanais