Vintern skövlade nästan hela min framsiderabatt här på Ön.
Från denna vinkel kan jag normalt inte se syrenen längst bak i bild. Det fattas en massa lavendel, ett par rosor är helt döda, resten är halvdött. En stor ljuvlig plätt av min rosa favoritsommarperenn, vars namn jag nu inte kan hitta i mitt sommarlediga huvud, har försvunnit. Och alla mina blå Rozanne / Jolly bee nävor är borta...
tämligen tomt o öde alltså... 
Här nedan till vänster syns det att det liksom är tomt ända nedifrån. Till höger en enda liten lavendelplanta kvar under stora röda rosen.
På baksidan av huset har jag bara bladväxter, här har ingenting dött. Tvärtom växer det så det knakar eftersom vi har ett naturligt vattenflöde från berget bakom.
Tyvärr växer ju även ogräset väldigt bra här...
På dessa bilderna så är det syrener som syns i överkant (det är samma hörn som du ser på lilla bilden t v häruppe.)
Den lilla dammen i mitten syns inte i år, den är helt igenvuxen. Du ser bara vattenliljornas blad som markerar den något. I mellanpartiet hänger vildvinet ner över muren.
På bilden kan man inte se det, men vildvinet klättrar också upp i syrenerna och gör att det hela känns som en djungel.
Och som ni däremot ser, har jag ännu inte orkat ta tag i all röj, rens och återplantering ännu...
Jag samlar kraft... är på gång - men inte riktigt framme:-)
Just nu är det roligare att fotografera, slappa, läsa, äta glass, promenera mm.
Jag är riktigt stolt över mig själv...
Jag kan prioritera:-)
Last winter wiped out almost half the plants at my little front yardpatch at the Island. Almost all lavender, perennials and a few roses are either gone or halfdead.
At the back, different story. Here our natural water that seeps down from the mountain, makes the conditions perfect for my foliage planting. They thrive and are bigger than ever. Our little pond is totally overgrown. Only the leafs of the waterlilies are a telltellsign.
You can't see it in the photos, but wildwine is covering all the shrubs with their vigoruos way of climbing and hanging, making it look very jungle-y.
What you can see however, is that I haven't yet had the strenght to deal with it... Right now it's so much more fun to eat icecream, go for walks, read, take pictures and do nothing whatsoever...
I'm proud of myself, I actually can prioritize...:-)
