... det är krolliljan för mig....
Lilium martagon... Namnet är ett riktigt sagonamn!
När jag en gång för snart tjugo år sedan, såg den växa vilt för första gången
och fick mina första lökar från en ödetomt i grannskapet, trodde jag
att jag snart skulle få en äng av dessa
vackra, vilda, högbenta, väldoftande liljor.
Uppvuxen i en bördig del av Skåne och van vid att man kastade ut en påse frö ena veckan och hade en trädgård kommande vecka... (nästan.:-)
såg mina drömmar alldeles ljuvliga ut!
Verkligheten var annorlunda här. Gammal tallskogsmark, uppfyllda tomtmassor, stenhård jord... inga liljor växer frivilligt här inte - och inte mycket annat heller.
Jorden måste supergullas med årligen för att inte fullkomligt stelna
...men gör man det så har man ett litet paradis på jorden:-)
Hoppas ni också har funnit era paradis!
Ha en riktigt fin dag!
Pink-marron-polkadotty...
...that's the Martagon Lily to me. About twenty years ago, I saw my first field of wildgrowing martagon lilies. I got a few bulbs, and expected them to soon give me a martagon meadow. Little did I know about gardening on old forestground, I came from prosperous farmingcountryside, used to throwing out an envelope of seeds one week and having a garden the next... (almost...:-)
Little to nothing grows here without careful, yearly maintenance of the soil...
But if you do that, you get your own little paradise on earth:-)
I hope you also have found your paradise!