Agapanthus + Schersmin = Min Blåvita Period

Minuterna innan regnet började igen, så var jag ute och lekte med vovven. Jag kikade lite extra på agapanthusen som blommar så fint. Den har stått med världens vackraste knoppar i flera veckor, och häromdagen slog de ut. Samtidigt slog jätteblåklockorna (eg. storklocka - Campanula persicifolia)  ut borta i "skogsbrynet". De sår sig själva där och verkar trivas i den magra torra jorden som står till buds.

Genom syrenerna kikar jag på vita stolen. Jag sätter ut stolar eller flätade lövkorgar etc för att förstärka känslan på en plats. Just nu vill jag förstärka det vita för ljusets skull (regniga dagar... känns mindre regniga då:-)

Till vänster om entrégången har jag klippt bort större delen av ängen eftersom allt regnande gjort den mer "tung" än vanligt. Prästkragarna är på upphällningen tror jag (tur att jag har mattram som blommar vidare i samma anda) men prästkragar är ändå min favoritväxt - alla kategorier. Och vitkantad funkia (hosta) i bakgrunden... och blå näva (Geranium Orion)... 

Okey, okey jag medger - jag älskar allt i min trädgård:-)

Mina vita väldoftande doftschersminer (Philadelhus coronaria) är lite halvfyllda, jag älskar blommorna och tycker det är synd att de inte står sig i bukett. Väldigt vackra och skira, undrar vilken sort jag har.. Nån som känner igen den?

De krispigt vita ståndarna i de blå klockorna - to die for, tycker jag!

Afrikas blå lilja har egentligen blåvitrandiga blommor, dom liknar faktiskt scilla eller vårstjärna,

kanske därför man gillar dom så mycket:-))

~~♥~~

Vad har ni för period just nu???

PS Varmtvarmt välkomna säger jag till nya läsare och följare, kul att se er här.

Extra roligt när ni tipsar om bra inlägg i egna bloggar, taack!

Mattram - Midnattssolen i min trädgård

Som små vänliga solar lyser de i mina mörka rabatter. Bland allt det gröna är dom de små leendena man behöver när vemodet nån gång sätter in... (Dom och de blålila nävorna förståss) Till buketten, på bordet eller frukostbrickan, torkad till thé mot migränen...

Bästa bukettblomman - mattram ( Tanacetum parthenium)

Glada små solar som lyser upp även den regnigaste dagen, små ljuspunkter i nattens dunkel.... jag pratar om en kanske lite ovanlig, men ack så enkelodlad perenn. Egentligen står det i boken att den är "ett- eller flerårig" ... vet inte vad de menar med det, den är perenn hos mig.
Mattram (Tanacetum parthenium) är en växt som sprider sig lite fint och blommar-blommar-blommar  länge och väl (juli-sept)! Jag har den både enkelblommande och dubbel.

Jag var ute klocka 10 ikväll och tog dessa foton, fattar ni hur de lyser i mörkret!! Bladen är som de små finaste ormbunksblad, väldigt ljusa på den enkla blomman (ungefär som pysslingkragen), respektive mörkare blad på den dubbla varianten.

Jag fick den dubbla varianten av min svägerska för snart tjugo år sedan, sen dess har jag nog plockat en 300 buketter med den som bas. Mattram, daggkåpa (både blad o blommor) och kantnepeta... Varför ändra ett vinnande koncept?...fniss. Efter några år kom det även enkla frösåddingar, och nu har jag båda varianterna. Den enkla varianten blir lite högre och är mer "vild"  och den fyllda är mer "städad". 

Jag har pysslat med köksträdgården för det har varit sooool några dagar.

Halleluja!! Inget regn på flera dagar!!?!

Vad har ni har gjort?

 ~~♥~~ 

Utemöbler i Konstrotting

Var får man tag på dessa utemöbler i polyrattan, förmodligen samma sak som konstrotting(?) från Sika Design?? Jag tycker dom är jättefina, påminner om vanliga rottingstolar som jag gillar skarpt. Klassiker.
Är det någon som sett dem i nån affär? Tipsa mig isåfall!  Jag har försökt guggla men hittar inget försäljningsställe på just dessa. (Alla bilder från Sköna Hem, foto Brömssen)

Man skulle kanske bygga sig ett litet veranda-krypin av gamla fina fönster.

Funderade lite på mina fina vita verandafönster från 1800-talets mitt, som jag köpte för några veckor sedan när jag såg denna bild... Kanske man skulle ha dem till nåt sånt här. Synd man inte får bygga till lite som man vill inom stadsplanerat område.

Fast nåt litet borde man väl kunna snickra ihop utan bygglov..:-)

Pipranka är en underbar klätterväxt. Passar i ALLA miljöer, moderna såväl som lantliga.

Sommar på landet. Längtar...

~~♥~~

PS Tack för alla varma kommentarer ni skickar, jag läser dem alla med stor glädje!

Tasha Tudor och jag...

Känner ni till Tasha Tudor? En hel del av er har säkert hört hennes namn och vet vem jag menar. Tasha var en amerikansk kvinna som föddes 1915 i Boston och som ung bl a illustrerade barnböcker. Senare i livet (1970) flyttade Tasha till Marlboro i Vermont för att bo närmre sina barn, och lät där bygga ett hus på gammalt hantverksmanér. Huset ser ut som som om det byggdes nån gång under 1800-talets första hälft och passar fint ihop med hennes klädstil... Även inredningen i hennes hus ser ut som det kommer från den tiden, geniunt romantiskt.


För mig är Tasha mest känd som "den gamla barfota-tanten i trädgården". Det gick TV-program från hennes trädgård för kanske 15-20 år sedan och jag satt som klistrad med uppspärrade ögon. Tänk att få gå omkring sådär bland blommorna och kela med hönsen.... Tasha - du är min idol:-)
Om ni kan få tag på den, så köp boken "Tasha Tudor's Garden" av Tovah Martin - en trädgårdsinspirationsbibel för mig.

Jag har alltid känt stor ödmjukhet och närhet till Tasha Tudors enkla och naturliga känsla inför den naturliga trädgårdens skönhet. Inte för att jag på något sätt vill jämföra mig med henne, men där finns nånting som jag känner mig starkt sammankopplad till när jag ser henne porträtterad i sin trädgård.

Tasha uppflugen på en stege i ett äppleträd i äpplelunden - med sina älskade corgisar.

Jag klär mig nästan alltid i jeans och t-shirt, så min klädstil är inte sådär rar och fotogenique,

men jag tror att Tasha hade samma kärlek till vackra bruksföremål som jag har...

Min trädgård är inte alls såhär blommig, men det finns en tillåtande "ton" i den här underbart vilda trädgården som jag känner igen från min egen.

En "låt naturen ha sin egen gång - det blir så bra då...- ton"

Vad tänker du på Tasha...?

Tänker du på "dagarna som kom och dagarna som gick"..?

Är det där din Fina Älsklings-Höna-Pöna, tro..?

~~♥~~ 

Tillägg:

Jag fick ett tips från Allis i Underlandet, som också skrivit om Tasha och visar jääättefina bilder,

tack rara Allis!

~~♥~~ 

Tasha, jag önskar att jag hade fått träffa dig...

Lovelove!

PS På youtube finns flera klipp med rundturer från hennes trädgård, min favorit är denna (sensuell japansk berättarröst gör det till en väldigt annorlunda upplevelse!)

Bilder - Pics from Richard Brown och TT-Family-hemsidan.

Växter som Insynsskydd och ny, rundad form på rabattkanten - Me like:-)

"Projekt insynsskydd mot Öst-grannen, Fas 2"


Lite fixande  hann jag med i helgen, mellan skurarna.... Nedan en "före-bild" tagen i slutet av april, av hur det "fattas" insynsskydd mot grannen i öst. Även om det är vinter och allmänt kalt så är det fööör tråkigt med den utsikten som förr var skog...
Jag har ju lagt min panna i djupa veck för att hitta en bra lösning på vårt problem här. Det går inte att skärma av med plank eller liknande, p g a ljusföhållandena på mornarna.

Bilden tagen från vårt köksfönster i slutet av april.

Jag bestämde mig för att planterade några stora rönnar bland bergenian för att slippa se mindre av blå studsmatta, gul rutschkana, sandlåda och lekstuga (till höger utanför bild)... Mer kan jag inte skärma av för då förlorar vi för mycket av solens strålar som gör denna vy helt magisk på mornarna, speciellt på våren då ormbunkarna rullar upp sig till vänster i bergeniarabatten...

Före-bild som visar hörnet till höger om bergeniarabatten.. Innan plantering av rönnarna....

Sedan bestämde jag mig för att "runda av" hörnen på den avlånga bergeniarabatten och göra en "fördjupning" där sittplatsen är. Vi sitter aldrig här, men det är en fin vy från mitt köksfönster. Jag gillar att se sittplatser från alla fönster, då ser trädgården "befolkad" ut och det känns väldigt fint. Och även om man aldrig sitter där IRL, så kan man i varje fall göra det i fantasin:-)

Efter att rönnarna planterats, jag rundar av hörnet med jord. Där skall fyllas ut med mer bergenia.

Den vänstra sidan av bergeniarabatten (nedan) skall också få en ny form. Det är så himla roligt att "skapa" en ny form, har man tur så förändras vyn från olika håll på ett sätt som man blir förvånad över och oftast glatt överraskad av.

(Jag vet inte varför jag har tre krukor med rönnar stående där, för det var inte meningen att de skulle planteras just där).

 

Snygg form på rabattkanten. Om man kan, så ska man svepa formen långt och lugnt.

Så här såg det ut nu ikväll när jag gick in efter många timmars grävande... Bilden tagen från köksfönstret.

Nu ska jag bara fortsätta att flytta bergenia och fylla ut rabatterna, men det får bli i veckan. Jag funderade på om jag skulle ha några variegerade hostor där också (eller dagliljor), men jag vet inte...  det skönt att bara ha det lite enkelt och enahanda med. Känslan blir mer vild och naturlig på så vis, tror det får bli så även om jag har världens snyggaste hostor bakom hörnet i krukor... Svårt att hålla sig i skinnet och välja bort!! 

Det blev väl ganska bra va? Jag är nöjd så långt!

Ha en underbar ny vecka!

♥♥

Tillägg:

Flera av er skrev och frågade om rönnarna...

Rönnarna är helt "vanliga rönnar" (Sorbus aucuparia). Det är såna som växer vilt i skogen, och här i min trädgård. Jag gillar allt med dem, blomningen, bladen, höstfärgen, bären, dess glesa lövverk och sättet att bilda ett paraplyverk av grenarna när den blir större:-) Lovelove helt enkelt!! på min magra skogsmark så växer de sakta, så jag köpte X-stora plantor.

PS Varmt välkomna hälsar jag nya läsare som hittat hit i veckan!

Hoppas vi ses igen:-)

Livet efter alliumen... nävor, nävor... mer nävor och lite prydnadsgräs...

Varje år är jag lika orolig för vad som ska hända efter alliumblomningen... och varje år är jag lika förvånad över hur mycket som händer just efter alliumblomningen..;-)
Trots att de lila bollarna - mitt bollhav - aldrig kommer att sluta fascinera mig, så är ju även de avblommade kloten (nästan) lika dekorativa i sin grön-skönhet. Att känna på en grön boll mellan sina kupade händer är inget mindre än absolut underbart!!

Nu börjar nävorna blomma i min trädgård, jag har mååånga sorter, både blålila och rosa. En av de första ut är den suddiga i bakgrunden, det är Geranium 'Orion', som blommar ståtligt och relativt länge. Blommorna svävar över ett finflikigt bladverk, de måste stöttas för annars lägger de sig ner vid regn. Morr... sånt gillar vi inte, menmen, vad gör man för den färgen är sååå ljuvlig med prästkragarna på ängen under äppleträden därbakom... Bilden är tagen från min trapp, jag njuter av en kopp thé och motljuset från randgräset - Phalaris arundinacea 'Picta'.

Alla mina vackra bladväxter har ett fint år tack vare allt regnande. Hostorna är su-per-sto-ra överallt i sina krukor, fast här är min käraste minsting - Hosta 'Stiletto', som fyller en stor zinkbalja  (och däri den står de hela året runt, fast på vintern ligger hela härligheten bakom boden).

Bakom lilla cafégruppen så lutar sig den kortblommande kungsnävan - Geranium x magnificum, fram. Kungsnävan är steril (dvs den får inga barn/sprider sig inte:-) och är också en "lat" näva som alltid lägger sig ner. Men färgen är mörkmörk blålila och går heller inte att leva utan:-))

...Speciellt inte om man har en spansknäva - Geranium endressii, bredvid! Spansknävans lite mjölk-aprikos-rosa färg (minns inte sortnamnet just nu, men den är köpt på Plantagen) är sååå vacker tillsammans med kungsnävan där de slingrar sig ömt om varandra i halvskuggan under järnekarna vid trappen.

Till höger om "Kungen" står min rosaröda bondpion, heeeelt sjukt underbar i år.

Fast tung som en Samoisk drottning i sitt blomflor.

Lite längre ut i framkant, lutar sig den här vallmon fram.

Den, som jag aldrig kan bli av med... som är köpt som vit - men blev såhär istället. Efter många års grävande har jag gett upp och den får numera istället nyans-sällskap av spansknävan som tar upp den märkliga laxrosa färgen och skapar ett färg-sammanhang åt den tillsammans med den mörklila kungsnävans svartlila nerver i blomman .

Framför bondpionen kommer strax nävan Rozanne att börja sin nästan plågsamt långa blomning..;-) i blålila.   Det är en stor och yvig näva som i år blivit nästan meterbred av allt regnande...

Längst till höger (i en kruka) mina skobandssolrosor -Helianthus salcifolius, de blir nog två meter höga i år, världens vackraste gracila och gräslika siluetter (hinner INTE blomma här i Sverige, tackolov...)

Håhå-jaja... alla dessa blommor,

man har det inte lätt..:-)

♥

Inte vildpersilja...

På min trapp har jag just nu en bukett med en favoritormbunke, nämligen örnbräken och en vitblommande flockblommig växt som jag tyvärr inte vet vad det är. Bladen påminner om vildpersilja men blommorna saknar de nedhängande svepena som utmärker den giftiga vildpersiljan.
Den här växten finns på endast ett ställe i min närhet, så jag tror den är aningen sällsynt... Jag tog en massa frön i höstas och tänkte så den här hos mig, fast förrän jag vet vad det är så vill man ju inte det... tänk om den är giftig...

Blomkorgarna är mycket mer "delikata" och finlemmiga än hundkäx, piploka, palsternacka, körvel eller stäkra men vad är det?? Blommar länge!

Någon som vet...? Anyone?

Tillägg: Nu tror jag att jag vet svaret... Det är nog Bockrot - Pimpinella saxifraga.

"Vanlig på torr öppen mark, men också på betesmarker, strandvallar och i vägdiken..."

Den har två sorters blad, en mer lik vildpersiljan som sitter högre upp på stjälken och en sort som påminner lite om en rundare form av rönnblad som sitter längre ner på "stammen". Det är dessa blad som man benämner "blad" i beskrivningen på växten, därför kunde jag inte hitta rätt växt tidigare eftersom jag inte hade de bladen med mig hem... 

"Never give up!!" är mitt motto:-) Tack för alla förslag, det värmer gott att ni vill hjälpa!! kram H.

Ha en underbar vecka,

hoppas hoppas på lite sol och värme...

♥

PS tusentack för alla gulliga tillrop i förra inlägget, era omtankar värmer!

Nytt insynsskydd av flätad pil - pilstaket

"Projekt insynsskydd mot Öst-grannen, Fas 1" ... än-te-li-gen klart!

Precis innan helgen provade jag på att själv montera stolpar till ett insynsskydd, på de gjutna stolpjärnen som gjöts för två veckor sedan. Det är jag som fixar allt hantverksmässigt här hemma, eftersom jag är en "fixare" och vill kunna göra "allt själv" (det är därför jag inte hinner göra allt jag önskar, eftersom jag också vill känna tillfredsställelsen att ha gjort det själv...) Nåja, allt utom att tokgräva på djupet i den här steniga marken, det klarar inte min franska fröken-axlar av.
Jag har aldrig gjort sånt här, så jag ville se hur svårt det egentligen är att montera stolpar i våg och hur lång tid det egentligen tar... Och sedan ville jag prova på hur det skulle se ut med sektioner av flätad pil som staket.
Valet stod ju mellan ett högt svart staket med spjälor i flera olika bredder eller ett pilstaket i naturfärg.
Eftersom pil är naturligt så smälter det in väldigt fint i den vilda miljön som vi har. Men jag tror ändå att det inte skulle varit så dumt med det svarta, för att ge vår naturtomt en mer modern baksida att "vila" mot.

Det var väldigt enkelt att montera stolparna, man behövde bara en skruvdragare/borrmaskin, ett långt vattenpass och en cirkelsåg som jag lånade av grannen. Det hela tog mindre än två timmar (6 stolpar, fem sektioner) och resultatet blev väldigt bra och lagom insynsskyddat. Man hade också kunnat montera pilsektionerna på egen hand, men där fick jag en hjälpande hand eftersom maken kom hem från kontoret precis i lagom tid.

"Efter-bild" .. Sista biten av det flätade pilstaketet ska strax komma på plats i vinkel mot resten Man ser igenom slanorna lite lagom sådär, dvs vi får in lite av morgonljuset och grannen mister inte allt kvällsljus.

Anledningen till ett pilstaket istället för plank är både ljuset, men också vindskyddet som blir bättre om man har ett "silande" skydd. Ett plank gör att vinden roteras uppåt i virvelvindar och gör det ännu blåsigare på "baksidan" av planket... tro't eller ej.

"Före-bild"...  Här brukar vår gamla hammock stå (den står till vänster i bild just nu) och tidigare var det en skogsdunge bakom staketet och bakom den dungen - en underbar äng...

Ganska stor skillnad på Före- respektive Efter-bilderna... eller hur! Vi har ju bott här i 19 år och alltid delat äng (istället för gräsmatta), tall och granskog med gamla grannarna som tyvärr flyttade för två år sedan.
De nya grannarna tog bort (nästan) allt vilt och sådde gräsmatta istället. Och så flyttade alla barnrelaterade lekfunktioner hit till gamla dungen... Studsmatta, lekstuga, sandlåda, linbana, rutschkana och vidhängande små barn i all ära, men jag saknar vår fina skog och tystnaden...

När vi gjöt stolparna så lades all jord upp på presenning för att inte på något sätt förstöra det genuina intrycket av skog, nämligen torr humus, barr och kottar på marken...
Jag är mycket nöjd med vårt nya insynsskydd. Ögat luras att tro att våran skogsdunge fortsätter bakom pilstaketet, eftersom grannens få kvarvarande träd har stora kronor (och nästa grannens tomt har ännu mer stora träd).

Så nu kan jag börja med "Projekt Norr-grannen" - en liten pergola. Fast inatt har det regnat och jag gillar inte att jobba i regnvått så det får bero...

Fortsättning följer:-)

Have fun!

♥

PS Hejhej nya läsare, så kul att se er här:-)

Glamissommar ♥

Tänka sig... en midsommarafton med sol och värme... Visserligen blåser det lite, men vi har i varje fall inte något regn i sikte för dagen. Snart kommer gästerna och det är så härligt att kunna duka utomhus. Som det "ska va!" 

Stackars er Skåningar, Smålänningar o Västkustingar som får en normal svensk midsommar med regn.... Jag sänder mina tankar speciellt till er idag♥

Glamissommar alla Gardenlovers!

Var rädda om er!

♥

PS det där ordspråket "det finns inget dåligt väder...." ....O-er-hört fånigt, eller hur!

Ta bort döda eller bruna kvistar...

"Ska man ta bort döda grenar" ... svaret är JAAAA.... till alla er som jag ser hamnar på min blogg när ni googlar och frågar efter om ni ska ta bort "bruna döda kvistar" på "tuja" eller "häcken" eller "rhododendron" eller vilka andra växter som helst...

Att ta bort döda små grenar är alltid bra. Det gynnar växten att få in ljus istället inne i själva busken eller trädet, oavsett om det är vintergröna växter eller lövfällande. Klipp bort små döda grenar helt, de stora döda grenarna nära den grenen den växer ut från. LÄMNA INGA SMÅ "STUMPAR" KVAR för stumparna dör bort inom närmsta året, och då har man sumpat chansen att ge trädet möjlighet att självläka sitt sår! Läggs snittet fel kan man själv bli orsaken till ytterligare grendöd eller infektioner.
Observera att du ska ta bort det döda ner till "frisk ved" dvs ner till det gröna på grenen, respektive till stammen om det är en helt död gren.

Några bilder som visar hur man gör med mindre grenar respektive större grenar mot trädstam: Man gör alltså samma operation som om det var fråga om att beskära växten.

Som du ser så är det bara det vänstra alternativet som är OK vid beskärning av smågrenar. Alla andra klipp är alltså fel.

När det gäller stora döda grenar (tjockare än en kraftfull överarm), så är det på sin plats med ett varningens finger... Det kan orsaka mer skada för trädet att ta bort en sedan länge död gren än att låta den sitta kvar. Jag går inte in på varför just nu. Om du har viktiga träd som du ser behöver ses över så rekommenderar jag att du ringer en riktig arborist. De jobbar med förebyggande / uppbyggande trädvård, inte bara nertagning av träd. Jag samarbetar själv med en arborist som alltid är med och avgör trädens livskraft vid nyanläggningar av trädgårdar. De kan se sjukdomstecken som vi andra inte har kunskap kring.

Vid större grenbeskärning är det mycket viktigt att man lägger snittet på rätt ställe, vilket är precis där det "skrynkliga" börjar på trädet/grenen. Och i vinkel med den "skrynkliga", oftast inte parallellt med stammen. Om du lägger snittet där så har trädet en chans att självläka, dvs "valla över" sårytan med ny bark. Den skrynkliga delen av barken tillhör alltså själva stammen (och inte grenen), där sitter växthormoner för läkning så skada inte detta området!

Sådärja! Frågor på det?
Nä, tänkte väl inte det... Have fun!

Nya tider - nya rabatter...

Vi har ju en ganska normal och lite vild trädgård. Man kan säga att en liten del av trädgården har en traditionell ton med gräsmatta och några mindre rabatter. Men den andra halvan (80%...) är helt oanlagd. Den består av skogsdunge, björkbacke och två småbitar av frisk gräsmatta. Vi använder mest syd-, väst- och norrsidan av trädgården.
När barnen var mindre spelade vi fotboll och andra bollsporter här på östsidan av huset. Annars är detta mest en "logistiksida" dvs, jag går här emellanåt från bilen (parkeringen till vänster i rakt sydlig ritning) med växter upp till norrsidan av huset där jag har mitt underbara planteringsbord  (varje trädgårdsmästares H.Q.) och så används sidan ibland till att stoja runt och kasta boll med hunden.
Men i våras tog jag bort stolparna till badmintonnät mm eftersom de är småfula att se från köket (högra fönstret), matrummet (burspråket) och biblioteket (vänstra). Och så började jag planera för en annan lite långsammare energi här istället.

Till vänster om burspråket är jorddjupet  ca 15 - 20cm, inte mer. Där står en rönnsumak (Rhus typhina)  som jag planterade för 15 år sedan. Den är gles och skall klippas ner i höst så att kronan kommer lite längre ner på de nu kala grenarna. Så här magert kan den alltså stå.

Så vad ska man då göra här nudå? Nån som har en idé...blink, blink..? Man skulle kanske göra en ny rabatt... som man kan se från den nya norra pergolan som ska ligga 15 meter till höger upp i björkbacken.
Jag la ut långa bambupinnar och började mäta ut en ny rabatt för rhododendron längs hela huskroppen, för att binda ihop de två mindre rabatt-hörnen där. Sedan kom äldste sonen ut och påstod att rabatten blev för stor och man kunde "inte längre leka ens med en liten hund" där, så rabatten fick minskas en aning (eller egentligen två-tre aningar;-)

Därborta till höger mot det svarta huset kommer snart ett högt staket / plank och det blir en överbyggd gård / ungefär typ pergola för att minska insikten från det huset som har byggt på en våning.

Kvar blev då en betydligt mindre rabatt på djupet/bredden, men jag antar att jag kan gräva den lite bredare nästa sommar, det märker han nog inte;-) Jag ställde ut några buskar som jag hade stående för att kontrollera hur siktdjupet förändrades i trädgården. Meningen är alltså alltså att plantera roddisar med en underplantering av hjärtbergenia. Det är växter som trivs här och sköter sig själva nästintill. Enkelt, och praktiskt, det är min melodi för min trädgård.

Vaaaa!? så stökigt det ser ut på den här sidan ner mot källardörren.... Så brukar det väl aaaaaaaldrig vara annars.. Eller hur:-) Ser ni den höga bambupinnen  t h om rhododendron? Där tror jag att jag ska plantera ett prydnadskörsbär  (Prunus 'Accolade')

Jag gillar hur avsmalningen bort mot sydsidan (det är vår skogsdunge som börjar där)

liksom blev mer avsmalnad och formfast.

Nu gäller det bara att få tid att köpa roddisar, svåla av gräsmattan och plantera också...

Fortsättning följer!

♥

Måsså gott!

.