Hennes tankar formulerades kring hur viktigt det är att fånga upp alla "ögonblick" med sonen, istället för att dröja vid den egna kroppens trötthet, sömnbrist eller vardagliga "måsten" och verkligen närvara i den totala närvaron där barn alltid befinner sig. En närvaro som nästan är magisk och som ju inte kan fortgå att finnas om den inte möts med värme och samma slags närvaro....
Man önskar att alla barn skulle få växa upp med en mamma som min kära syster. Lovelove lil' sis!
En bild från förra sommaren från min trädgård. Ögonblick av lycka vid foten träkojan, bland miljoner tusenskönor. |
Här hemma är det inte bara helig närvaro i ögonblicket som gäller, utan också action:-) Snickerijobbet går vidare - alla verandafönster är på plats. Jag har mest byggt staket, men också drevat fönster, brorsan har snickrat nästan färdigt på utsidan av verandan och snart kan vi börja med insidan. Där ska bli vit panel och klinker på golvet, eventuellt något marockanskt småmönstrat i lugna färger. Eller så lägger jag helt enkelt fuskgräs där. Det skulle nog förvåna en hel del av mina vänner, sånt är kul:-))
Ta vara på ögonblicken!
♥
6 kommentarer:
Det är så sant men så vansinnigt svårt ibland att stanna upp och vara,just nu. Sitter i skrivande stundi den nya uteplatsen med ett glas vin, regnet hotar men det är hyfsat varmt ändå. Njuter, just nu, av livet.Kram på dig!
Det är så viktigt och så svårt att ta vara på ögonblicket, ofta kommer de inte tillbaka...
Ha en fin fortsättning på helgen!
Kram,
Regina
Så rätt så, men svårt att hinna ibland......dumt nog! För ett par år sedan var jag sjuk och hade hemska smärtor och då var jag övertygad om art skulle smärtan försvinna så skulle jag vara tacksam varje dag, resten av livet! Men...
Man bör nog träna på att ta tillvara på stunden!
Helt rätt vilken klok syster du har.
Det gäller att njuta av livet, det går inte i repris.
Kram Agneta
Ja det ska man verkligen, njuta av nuet och ta vara på det som är viktigt. Miste min kära snickarbrorsa för två år sedan och tänker just sådana tankar varje dag. Kram och gissa om jag är nyfiken på det färdiga resultatet. / Pia
.
Veronica: Jag har också en hemsk händelse bakom mig, den lärde mig att faktiskt älska varje dag som den är.
Agneta: Så sant, så sant!
Pia: Nej, så förfärligt!!!!!! Det går nästan inte tänka såna tankar, att man skulle mista en närokär... XXX mycket värme o varmkramar till dig Pia! DU sprider din glädje mer än du kanske själv anar, den gör mig alltid sååå glad!
Skicka en kommentar